I Laver, Norrbotten vill Boliden öppna en av Sveriges och Europas största koppargruvor– gruvområdet beräknas till minst 2000 hektar. En dalgång med skyddsvärda sjöar skulle utplånas och täckas ett lager tjockt, giftigt gruvavfall. Naturskyddsföreningen säger nej till gruvplanerna i Laver.
Det vidsträckta landskapet väster om Älvsbyn i Norrbotten korsas av sjöar och vattendrag. Här rinner Piteälven med sina mäktiga forsar, en av våra fyra skyddade nationalälvar. Älven och många av sjöarna i området är klassade som Natura 2000, ett europeiskt nätverk av områden med rik biologisk mångfald. Skogarna har gott om vilt och jakten ger ett viktigt bidrag till hushållet för många av dem som bor i och kring Älvsbyn. Här finns också Semijaur Njarg samebys vinterbetesmarker som har avgörande betydelse för att renskötseln.
Här vill gruvjätten Boliden starta en gigantisk koppargruva – Laver. Dagbrottet kan bli Sveriges största någonsin. Det skulle också bli en katastrof för miljön:
- En hel dalgång med flera skyddsvärda sjöar skulle utplånas.
- Totalt skulle gruvområdet förstöra minst 2000 hektar natur.
- Avfallet skulle utgöra en risk för miljö och hälsa och måste övervakas för överskådlig framtid.
- Stora mängder energi behövs för att krossa och mala berget, minst 1,2 Terawattimmar el per år vilket motsvarar ungefär 200 stora vindkraftverk.
Den malm som nämns i den nya bantade ansökan anges räcka 20 år. Bolaget söker i detta skede för 580 miljoner ton men anger att det finns 950 miljoner ton i området. Ett annat bolag har också ansökt om undersökningstillstånd för områdena runt Bolidens. Stora delar av Älvsbyns kommun riskerar att bli ett förgiftat industrilandskap.
Bergsstaten, den myndighet som ger tillstånd till gruvor har tidigare sagt nej till gruvplanerna, men har i augusti 2025 accepterat Bolidens förnyade ansökan och gett bearbetningskoncession. Detta innebär inte att gruvan är godkänd, om Boliden går vidare med sina planer kommer det att ske miljöprövning och Natura 2000 prövning.
Löften om nya jobb visar sig ofta vid en start av ny gruva väsentligt överdrivna. Jobben i gruvorna blir alltmer automatiserade och kräver högt kvalificerad arbetskraft. Gruvbolag idag bygger inte lokalsamhällen som Laver på 40-talet. Många industrietableringar de senaste åren bygger på ”fly in fly out” personal som långpendlar och bor i baracker med stora sociala problem som följd.
Naturskyddsföreningen säger nej till den föreslagna gruvan i Laver. Vi kommer att arbeta juridiskt och sprida kunskap om planerna. Vi söker samverkan med alla för opinionsbildning. Älvsbyn och Norrbotten behöver inte mer kortsiktig exploatering. Vi vill verka för långsiktiga jobb i oförstörd natur.
Aitik – ett avskräckande exempel
För att bättre förstå vidden av en gruva i Laver kan vi i tanken färdas 15 mil rakt norrut, till koppargruvan Aitik som är Bolidens flaggskepp och i särklass största kassako. Där bryts idag hälften av all malm i Sverige.
– Aitikgruvan är ett enormt stort hål i marken, 450 meter djupt, två kilometer långt och en kilometer tvärs över. Det är lite kusligt, som ett månlandskap. Man måste se det med egna ögon för att verkligen fatta hur stort det är, säger Jonas Rudberg, sakkunnig, gruvor på Naturskyddsföreningen.
Precis som i Aitik är halten koppar i Laver-malmen mycket låg, i genomsnitt 0,21 procent. Eftersom halterna är så låga skapas enorma mängder förorenat avfall som måste hållas åtskilt från grundvatten, sjöar och älvar i så kallade sandmagasin. År 2000 inträffade en olycka vid Aitiks magasin när den ena dammen brast. Hade också den andra dammen brustit hade katastrofen varit ett faktum.
Aitiks avfallsdeponi, på gruvspråk ”sandmagasin”, är 12 kvadratkilometer stort och växer med ofattbara 50 000 ton (lågt räknat) avfallssand -varje dag. Dessa enorma avfallslager måste hållas åtskilt från människor och natur för överskådlig framtid.